Organisation

– Nod i europeisk infrastruktur för språkbaserad e-vetenskap

Swe-Clarin är en nod i CLARIN (Common Language Resources and Technology Infrastructure), som bygger upp en europeisk forskningsinfrastruktur baserad på språkteknologi.

KOMMENTAR: Under utveckling – lägga upp som en fråga-svar-intervju?

ARBETSANTECKNINGAR: Vi har resurser på andra språk än svenska, men det finns en enorm europeisk gemensam resurs – lyfta fram VLO:n i första hand. Och: hör av dig till oss för tips!

På något sätt använda stoff på europeiska CLARIN:s webbplats – till exempel sådant som ligger här https://www.clarin.eu/portal eller https://www.clarin.eu/content/clarin-for-researchers

Det nationella arbetet inom Swe-Clarin samordnas av en grupp vid Språkbanken Text, Göteborgs universitet (GU), som förenar specialiserade kunskaper med tvärvetenskapliga kompetenser.

CLARIN (Common Language Resources and Technology Infrastructure) är ett ESFRI-initiativ för att etablera en europeisk infrastruktur för språkbaserad e-vetenskap inom humaniora och samhällsvetenskap.

Swe-Clarin är organiserat som ett konsortium med elva medlemmar. Dessa är nationella forskningsmiljöer, arkiv och bibliotek, som tillsammans representerar universitetsvärlden och samhällets minnesinstitutioner.

Medlemmarna bidrar bland annat med expertis, skapar och underhåller språkteknologiska verktyg, liksom samlingar med digitalt material.

Sedan 2018 bedrivs Swe-Clarin-verksamheten inom ramarna för Nationella språkbanken, en nationell forskningsinfrastruktur som finansieras av Vetenskapsrådet och de medverkande organisationerna (högskolor och kulturarvsinstitutioner). Nationella språkbanken och Swe-Clarin har samma styrgrupp. Gruppen har fortlöpande möten och ansvarar för övergripande strategiska frågor och ekonomisk uppföljning.

Riksarkivet har det nationella ansvaret för samhällets långsiktiga informationsförsörjning och den statliga arkivverksamheten och arkivvården. Förutom att bevara och tillgängliggöra dokument från de senaste 1 000 åren utfärdar myndigheten också författningar inom arkivområdet och utför tillsyn av arkivvård inom statlig verksamheter. Riksarkivet är alltså både en av våra största kulturarvsmyndigheter samtidigt som det är en förvaltningsmyndighet.

Kommentar: Texten skall uppdateras.

Svensk nationell datatjänst (SND) är Vetenskapsrådets forskningsinfrastruktur för humaniora, medicin & hälsa och samhällsvetenskap med fokus på insamling, kvalitetssäkring, dokumentation och framtidssäkring av forskningsdata. Till SND:s uppgifter hör också att ge stöd och rådgivning under hela forskningsprocessen samt att ge ökad tillgänglighet till forskningsdata nationellt och internationellt.

– Linköpings universitet

Språkteknologigruppen vid Linköpings universitet (NLPLAB) har funnits sedan 1983 och bedriver idag både grundforskning och tillämpad forskning inom ett flertal språkteknologiska områden. Fokus ligger på automatisk textanalys och uppbyggnad av textbaserade språkresurser.

– Lunds universitet