Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
”Varför finns inga kvinnliga konstnärer, vetenskapsmän, politiker och så vidare? Den frågan väcks så snart historia av olika slag ska skrivas. En av anledningarna är att historieskrivningen vilar på befintliga biografiska lexikon, där kvinnor förekommer mycket sällan. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, SKBL, ändrar på detta. Här finns nu, fritt tillgängligt (under CC-BY-licensen), tusen levnadsteckningar över svenska kvinnor och över utländska kvinnor, som varit verksamma i Sverige.”
Så står det på webbplatsen för databasen SKBL, som ska utgöra en motvikt till alla uppslagsverk i historien som mest har framhållit män. Nästan 400 specialister och forskare i hela Sverige har bidragit till projektet, som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond. Arbetet har letts av en forskargrupp vid Göteborgs universitet och databasen SKBL ingår i KvinnSam – nationellt bibliotek för genusforskning vid Göteborgs universitet.
Ursprunligen skulle projektet utmynna i en bok, men genom skapandet av en databas ökades tillgängligheten och användbarheten drastiskt. Databasen, som utvecklats av Språkbanken och förvaltas av Swe-Clarin, är fullt sökbar och kombinerar diverse data med levnadsteckningar författade av specialister. På så vis ges en mer rättvisande bild av Sveriges historia och ett nytt underlag för framtidens forskning. SKBL finns idag fritt tillgängligt på både svenska och engelska för såväl forskare som en intresserad allmänhet.
Artiklar av specialister
Databasen består av tusen artiklar om kvinnor som på något sätt har gjort betydande insatser i det svenska samhället, från medeltiden fram till idag. Många av de som skildras är pionjärer inom sitt område, till exempel den första kvinnliga läkaren eller prästen.
Varje biografi består av två delar. I den ena finns den biografiska informationen samlad bakom klick- och sökbara länkar, i den andra finns en kortfattad biografi (1 000–10 000 tecken) med sökbara nyckelord, samt oftast en bild. På så vis består varje artikel består av en levnadsberättelse med fokus på verksamhet och betydelse, samt biografiska upplysningar om härkomst, utbildning, verksamhet, organisationstillhörighet, kontakter och utmärkelser. Artikeln är vidare försedd med källhänvisningar och upplysningar om arkiv och minnesmärken.
Artikelförfattarna är i första hand akademiska forskare som behandlat kvinnan i fråga, men bland skribenterna återfinns också personal på museer, bibliotek och andra kulturinstitutioner liksom amatörforskare.
Projektgruppen har bearbetat artiklarna i flera steg för att uppnå viss likformighet. På basis av uppgifter i Sveriges dödbok, Svensk arkivinformations (SVAR) samlingar av folkräkningar och kyrkobokföring, samt motsvarande samlingar i Arkiv Digital har redaktionen kompletterat artikelförfattarnas uppgifter. Redaktionen har även sammanställt referenser och länkar.
Vidare har projektgruppen kontrollerat att stavningen av alla institutioner, föreningar med mera överensstämmer med Nationalencyklopedien och att referenserna anges som i LIBRIS. Den har kontrollerat persondata och vid behov kompletterat med hjälp av SCB:s folkräkningar och befintlig kyrkobokföring på församlingsnivå.
Bilderna i SKBL har hämtats från muséer, arkiv och privatpersoner.
Fortsatt utbyggnad
Arbetet med Svenskt kvinnobiografiskt lexikon fortsätter efter lanseringen av databasen våren 2018. Projektdeltagarna kommer att föra in artiklar och uppgifter om ytterligare tusen kvinnor de närmaste åren. Hittills har SKBL en tyngdpunkt på kvinnor som levt under 1800- och 1900-talen beroende på källsituationen. Bland de kvinnor som representerar äldre tider finns också en dominans av adliga och kungliga, och för senare århundraden finns en övervikt för de högre samhällsklasserna. Kvinnor från dessa grupper har haft bättre förutsättningar än andra att göra avtryck i arkiven.
Samtidigt skall SKBL i samarbete med Språkbanken utveckla sökfunktionerna i databasen, samt visualisera en del av informationen i form av kartor och sociogram. Redan idag kan olika sociala omständigheter kombineras och sökas fram. På så vis utvecklas vad som är möjligt att veta om inte bara lexikonets olika kvinnor, utan också kvinnors och Sveriges historia i allmänhet.
I förlängningen är en vision att andra forskare fortsätter arbetet framöver då mycket av kvinnors betydelse i historien återstår att avtäcka.
Länk till webbplats
Publikationer från projektet (urval)
Sjöberg, Maria & Lisbeth Larsson (2017): "Digitalt arkiv för kvinnors historia", Arkiv.